Hej då!

Ja, om du nu läser detta och är en återkommande läsare så har du nog insett att bloggandet för mig, på den här adressen är över. Jag fick nog och tappade lusten. Kanske kommer jag att fortsätta på annan adress i framtiden.

Men tills dess...

Oanat minne

Kollade precis om mina resultat från tentoran har kommit upp än. En utav dom hade jag fått och det var så mycket bättre än vad jag hade kunnat drömma om. Pluggade inte ens särskilt bra till den tentan eftersom jag var uppdagen med att ha en panikattack. Sen när jag då vände på bladet där inne i tentasalen och såg frågorna så var det en fråga (man skriver två uppsatser) som jag kände att jag kunde eftersom det var en liknande fråga som jag fick förra året. Så jag körde stenhårt och ordbajsade ut allt jag kunde om skiten. Sen den andra frågan fattade jag inte ens. Förstod vad den handlade om men inte exakt vad den frågade efter. Den var så himla lurigt formulerad så... i alla fall. Jag skrev ut det lilla jag kunde om ämnet. Sen skrev jag det igen, fast på ett annat sätt. Och sen igen på ett tredje sätt. Och det verkar ha funkat! Fick vad som i Svea är VG! Jippie!

Var precis ute och sprang. Fy fa-an vad äckligt jobbigt det var. Ush. Känns inte ens skönt nu efteråt. Fan. Måste slimma ner mig nu, och tajta till. Om ca nio månader stundar bröllop. Punkt. 

Stressen

Det var fem dagar sen jag skrev min sista tenta och fortgarande går jag runt med en stress i magen och en känsla av att kag har massa som jag måste göra. Men jag har inget. Jag kan logga i sängen och kolla på film om jag vill. Eller gå till frissan för att sen gå hem mitt på dan och lägga mig i soffan och läsa i timmar för att sen ha en körlektion. Utan stress. Det gjorde jag idag. Det var skönt. Körlektionen gick skitbra!
Så dagarna går. Jag försöker njuta för jag vet att snart (förhoppningsvis) får jag ett jobb och då kommer jag önska att jag kunde lägga mig och läsa i ett par timmar mitt på dan en vanlig onsdag.

Ojämt.

Sånt här gör mig riktigt ledsen. Riktigt jävla förbannad! Läste en annan rapport som sa att i den takten det går nu med att jämna ut lönerna mellan män och kvinnor i UK så kommer det dröja till 2050ish. Sorgligt. Det betyder att jag i mitt working life inte kommer få se lika lön för lika arbete. Kanske kommer mina barn det? Men bara kanske. 

Det är alltså £4253 (44,204 kr) minde som kvinnor tjänar varje år. Bara för att vi råkades födas med ett annat könsorgan. Efter det så socialiseras vi in till att bete oss på vissa sätt och tack vare det så tjänar kvinnor 44 tusen kronor mindre varje år. 44,204 kronor som vi hade kunnat göra så mycket roligt med! Eller försörja de barn som vi oftast har totalt ansvar över. FAN! Vad förbannad det här gör mig!

Booky

I tre ars tid nu sa har jag saknat bocker. Varje gang jag har startat lasa en sa har jag ofta inte avslutat den eftersom det har blivit sa langt emellan gangerna eftersom allt fokus har lagts pa plugg. Ar det nat jag verkligen har saknat under dom har e aren sa ar det att lasa. Vad ska jag lasa nu? Vad har jag missat som jag absolut inte far missa? Ge mig tips!

Klar!

Skrev min sista tenta idag! Ah! Friiiiiheten smakar javla bra! Dessutom sitter jag just nu och skriver pa var aldeles nya iPad! Hur coolt!? Alskar iPaden! Min pad... Eller det ar R's, men eftersom vi ar forlovade sa er den ju min med ;)

Jag ar sa trott i skallen jusst nu. Ska bara ta det valdigt lugnt ikvall. Gora sant som jag inte har kunnat gora pa lange. I alla fall inte utan att ha jattedaligt samvete.

En dagens

Nej. nej. Ingen outfittabild här inte. Bara en dagens uppdatering.

Åkte in till Nottingham idag (eftersom jag hade tenta, den pratar vi inte om) och eftersom jag inte har varit där nu på ca 2,5 månad så hade jag hunnit glömma bort hur fruktansvärt fula människorna där är. Hårfillorna från åttitalet, otvättade i håret, feta med för små storlekar på kläderna sina, kläder som var modärna... ja, jag vet faktiskt inte när dom var moderna. Det är som att dom har plockat ihop det fulaste av de senaste årens fashion och gjort sitt eget. Och det värsta är att det i sig har blivit nåt fult jävla fashion där. Jusst där. Och dom där hårfrillorna som dom har, ja.... jag tror att det är synonymt med Nottingham.
När jag bodde i London och R i Nottingham så brukade han alltid snacka om dom här frissorna och hur fula dom är (varför vet jag inte?) och jag tänkte att inte kan väl en hel stad ha samma frilla, som inte ens är modern? Men jo. Och den går aldrig ur tiden. Det är nu fyra år senare och det är fortfarande samma frippa som vankas på tjejernas skallar. Ush.
Ja, självklart så är ju inte alla fula. Var väl lite elakt att säga så.

På tåget på väg hem igen till min lilla stad så lyssnade jag på Fridas och Robins podcast som dom har. Gå och ladda ner gratis från iTunes, den heter Dom Kallar Oss Pods och är väldigt underhållande. Jag vill alltid inflika med mina egna komentarer, men det blir ju lite schitzofrent sådär att sitta och kommentera för mig själv.
I alla fall, i senaste avsnittet så snackade dom då om hur folk på landet ofta har en väldigt efter modestil, och det kunde ju inte ha varit mer passande än på folken i Nottingham!

Ojoj, skulle kunna skriva en hel teoriuppsats om det här. Robin hade en 'Ellos' teori. Lyssna så fattar ni. Min teori är att folk i småstäder vill inte/vågar inte sticka ut från massan för det blir så mycket mer påtagligt att göra det i en småstad än vad det blir in en storstad. Därför så stannar modet av i mindre städer, för ingen/få vågar ta steget och ha på sig det 'senaste' som kanske kan kännas lite edgy.

Ja, det är bara vad jag tänker så... lite spontant. Sorry för uppsatsen...

Intervju med mig. Av mig.

Jag är så jävla uttråkad och gör allt för att skjuta upp pluggandet lite denna morgon så här kommer en liten lista som jag har snott. Ja, alltså bara frågorna. Skulle vara lite creepy att sno svaren också.

BRUKAR DU KOMMA I TID:
Ibland. Jag kommer alltid i tid till tåget eftersom jag vet att jag annars måste vänta länge. Har svårt att komma i tid till typ pendeltåget. Eller gymklasstider... Det beror på ändamålet tror jag. 

HAR DU BRA KONDITION:
Ja, rätt så. Försöker jobba på det.

NÄR BLEV DU FOTAD SENAST:
Vet inte. Förmodligen av mig själv för nån dag sen när jag var riktigt uttråkad. 

HUR KÄNNER DU DIG NU:
Trött. Utpumpad. Uppgiven. Stressad. Panikslagen. Men också väldigt lycklig, peppad, förväntansfull!

VANLIGASTE FÄRG PÅ DINA KLÄDER:
Svart & Rosa

BLIR DU BRA PÅ KORT:
Nej oftast inte. Kan inte vara stilla när kort tas så det blir ofta lite för mucket rörelse.

NÄR OCH VARFÖR GRÄT DU SENAST:
Igår när jag hade en av hundra panikattacker. 

VAR DET PINSAMT ATT SVARA PÅ DET:
Nej. Jag gråter för att göra mig av med jobbiga saker. Känns alltid bättre efteråt.

HADE DU EN BRA KVÄLL IGÅR:
Nej. Satt och försökte förstå mig på massa psykologiska procedurer medans oförståelsen och paniken växte. Tills halv ett på natten då ögonen gick i kors. 

DIN FAVORITDRYCK PÅ MORGONEN:
Kaffe och kallt vatten

KAN DU LAGA MAT:
Ja

ÄR DU NYTTIG:
I perioder.

ÄR DU BLYG:
Ibland. 

VILKEN TID GICK DU UPP IDAG:
Sju. Väldigt jobbigt.

VILKET TV-SPEL SPELADE DU SENAST?
Eh... Donkey Kong? 

VILKET TV-SPEL ÄR DITT FAVORITSPEL?
Donkey Kong och Super Mario

HUR MYCKET KRÄVS FÖR ATT DU SKA BLI FULL?
Olika. Men lite salongs blir jag på två glas vin/en starköl/en drink. Typ.

HAR DU SPYTT OFFENTLIGT?
Ja, jag tror det. För länge sen.

JAG SOVER:
Mycket bra i min underbara säng som är så skön att jag får lyckopirr varje gång jag går och lägger mig.

VAD SA DU SENAST?
No, I'll get up. När R frågade om jag ville ha kaffe i sängen. Gullet.

VAR DU PÅ FESTIVAL I SOMRAS?
Nej, nej.

VEM RINGER DU NÄR DU ÄR ARG/LEDSEN?:
Mamma/ Lisa/ R.

VAD SKULLE DU BEHÖVA NU:
Ett sånt där piller som han tar i den där filmen 'Limitless' som gör att han använder 100% av hjärnan.

HAR DU SNYGGA SKOR:
Ja dom flesta är väldigt snygga

VAD VAR DET FÖRSTA DU SA I MORSE:

Hej. Till R.

HAR DU SOVIT I DIN EGEN SÄNG INATT:
Jepp.

HAR NÅGON ANNAN SOVIT I DIN SÄNG I NATT:
Jepp.

HAR DU KÖRKORT:
Nej, men snart!

ÄR DU ENSAM NU:
Yes.

VAD SER DU FRAM EMOT MEST DENNA VECKA?
Fredag eftermiddag kl 15.30 då min allra allra allra sista tenta, ever ever ever! är över. AH! Då ska jag bara ägna mig åt detta, leva livet!

Söndagsporr

Helt plötsligt kan jag lätt förlora timmar på att titta på bröllopsbilder. Tårarna bara väller upp. Fast inte på alla, en del tittar jag på och jag blir bara kall. Tänk om den fotograf jag anställer till mitt bröllop tar så fula bilder som vissa bilder är. 

Nåt som jag bölar till mer än något annat är när jag tittar på Jonas bilder. Även fast jag har tittat på alla albumen nummerslösa gånger förut så rinner kärlekstårnarna varje gång. Varje bröllop han har fotat är som en egen liten histora. Kärleken bara skiner igenom på alla bilderna. Vackra, fruktansvärt vackra bilder tar han. Om jag hade pengarna som han tar betalt så skulle jag göra allt för att han skulle fota mitt bröllop. Om väntetiden var år så skulle jag vänta. Jag skulle utan tvekan lägga 90% av budgeten på han. Komma i ett vitt linne med vit kjol, hemmasydda om det nu var så att jag kunde ha råd med han som fotogaf. 

Ah... gå in och titta kära vänner. Var beredda med näsdukarna bara. 

Engelska körvar

Det ser riktigt äckligt ut. Det har tagit mig ungefär 4 år att kunna börja tycka om körven här. Den är egentligen bättre än falukorven, med högre köttinehåll. Det är bara det att dom ser så äckliga ut när dom är okokta.

Sebbe

Nästa vecka är det ett år sen min lillkusse Sebbe förvann från oss. Kan inte förstå att det har gått så fort, eller att  det förtfarande känns lika fruktansvärt nu som det gjorde då. Eller, det är värre nu. Då forstod jag inte. Kunde inte förstå. Låter så klyshigt att säga det här för det är nåt alla alltid säger när nån går bort. Men han var en utav de absolut finaste människor jag nånsin har träffat och lyckan över att han fanns i mitt liv och alla fina minnen är det som jag håller mig fast vid. Eller han kommer aldrig (så länge mitt minne inte sviker mig) att försvinna från mitt liv. Minnerna av honom kommer alltid finnas med mig. Det går inte en dag utan att jag tänker på honom. Inte en dag.
För snart ett år sen så åkte jag ner till Lisa i London för att hänga lite. Kvällen som han dog så satt vi lyckligt ovetandes och åt tapas på nån Spansk restaurang. Innan vi gick ut den kvällen så spelade Lisa en låt för mig för första gången och på grund av det så kommer jag alltid att tänka på Sebbe när jag hör den låten. Den är underbar men det finns så mycket sorg associerat med den också.

I remember thinking this would never end
Even when you're gone your eyes running through my head

You're stuck in my mind
all the time 

MegaÅngesten!

Åh, förlåt att jag tjatar. Men jag vill bara att det här ska vara över nu. Ond klump i magen konstant.

Om en vecka är det över. Då ska jag fira som jag aldrig har firat förut. Dansa som jag aldrig dansat förut. Skåla i skumpa som jag aldrig gjort förut. Och allt det där. AH! Jag ska springa ut från tentasalen och skrika med en Ronja-röst: FREEEEEEEDOOOOOM!!!!

Nej. Inte göra!

Jag sa till mig själv när jag vaknade idag att det var totalförbud med internet, TV och iPhonen. Idag ska jag få färdigt en massa saker och jag har inte tid att hålla på och stösurfa runt och läsa massa bloggar som jag egentligen inte bryr mig ett skit om. Som skriver så tråkiga saker, men som jag läser för att jag är så sjukt uttråkad och stressad och nervös och prestationsångesten bara trycker i bröstet på mig. Jag läser dom som en flykt från mitt tråkiga liv jusst nu. Allt annat än att sitta i det här rummet är roligare jusst nu.
Om mitt förbud funkade? Nope. Jag är som en beroende människa som måste kontrollera vad jag gör hela tiden, annars är det stor risk att jag glider tillbaka i mitt dåliga beteende.

Bokade resa hem till Svea igår och det är så sjukt skönt att ha det att se fram emot! Det lättar verkligen den här ångesten, att veta att jag om några veckor kommer åka hem och all den här stressen kommer vara över och jag kan bara njuta av familjen, vännerna och Stockholm. Som jag saknar stockholm, min underbara hemstad.

Nybakad.

Drömde inatt om bäbisar. Vaknade och tänkte att det är mitt undermedvetna som pokar om uppmärksamhet. Kollade Fejjan och såg att våra vänner har under natten klämt ut en fruktansvärt söt liten son. Kanske var det en sanndröm? Ja, man får tänka så. Det är ok.

Har precis kommit tillbaka från 1,5 timmes körlektion. Det är kul som satan att köra bil och jag längtar tills jag har mitt körkort i handen och jag kan köra runt runt runt. R kommer aldrig få köra bilen igen.

Nu tillbaka till att plugga. Blä. Urk. Jag vill vara fri från det här nu.

Mycket bra! Ja. Ja.

Kan vara sa att jag ar ytterst uttrakad men det har klippet ar det roligaste jag har sett pa lange! Jag vill bli bastis med den har tjejen. Har ar videon!
Har ar hennes blogg!

The secret

För några år sen så visade mamma mig en film som heter 'the secret'. Ja, det är nån typ av rörelse, man ska tänka sig till vad man vill ha. Självuppfyllande profetsia ( stavas?) är det väl. Posetiva tankegångar. Om man vill nåt tillräkligt mycket så får man det. Det funkar ju på mycket och man kan säkert diskutera vad det är som gör att det funkar. Så, när jag nu befinner mig i denna desperata situation där paniken, ångesten och lyckan avlöser varandra så känns det som att 'the secret' är en räddning. Kanske kan det hjälpa mig att få det jag vill? Så här är min önskelista:
1. Klara alla tentorna med höga betyg.
2. Skriva en lysande uppsats som också den får högsta betyg.
3. Få ett jobb där jag utvecklas och växer.
4. Fortsätter träna. Även fast det blir kallt ute.
5. Resa. Resa. Resa. Resa. Resa. Resa....

Ångest

Åh. Prestationsångesten. Fan jag mår illa nu. Pluggade och läste och läste hela dan igår och idag när jag öppnar mitt block så känner jag inte igen mig. Är det verkligen jag som suttit och skrivit allt det här? Känns som att jag inte fattar nåt och att det bara kommer bli en enda pannkaka av allt.

Ännu mer ångest får jag när jag börjar inse att alla de ställen som jag och R har tänkt på när det kommer till bröllopet är uppbokade för hela nästa sommar. Buhu. Fan. Det betyder att vi måste bestämma oss om datum nu och att vi måste boka nåt som kanske är halvdant. Känner att jag skulle vilja ha en månad eller två för att smälta känslorna kring förlovningen innan jag bestämmer mig om vart, när, hur. Det är ju så himla stort.

Pluggpaus

Sitter i slutspörten till mina absoluta sista tentor. För den här gången. Efter en sommar med maximalt avslappnande så blir det nu en totalstress närmsta tre veckorna. Borde ju såklart ha betat av lite av pluggandet innan, men det är så mycket som bara kom i mellan.
Först en kaffepaus, sen är det bara on it again!

Återuppta

Det blev visst en oväntad bloggpaus. Vet inte riktigt varför, kännde mig lite paranoid över vilka ni är som läser den här bloggen. Statistik och IP-nummer i all ära, men det slutade med att jag satt här (väldigt mycket dötid med andra ord) och försökte lista ut vilka mina sju läsare var. Inte bra, för så teknisk är jag inte och IP nummer säger inte mycket. Anyway, för mycket snack nu.
Sen sist så har jag hunnit haft semester, bestigit UK's högsta berg Ben Nevis och förlovat mig. Förlovningen var mer romantisk än vad jag nånsin skulle ha kunnat drömt om och jag fällde mer glädjetårar än vad jag nånsin gjort. Även fast det nu är några veckor sen det skedde så tittar jag varje dag, flera gånger per dag, på min än så länge fejkring och känner pirret av lycka. Hoppas det aldrig försvinner, att jag aldrig tar förgivet känslan av att vara förlovad till denna underbara man.

skit

Etta på minuslistan:

Söka jobb.

Run for life

Lauren's kusin lider sedan tio år tillbaka av nån väldigt sällsynt blodsjukdom. Väldigt lite research finns och det enda läkarna kan göra är att ge honom medeciner som är så starka att han är förkyld konstant och mår illa mest hela tiden. Han har två små kids som han sällan kan leka med pga av den här sjukdomen.
Han fick diagnosen för tio år sen när han var 25, i vanliga fall är det bara människor över 75 som får den.

I alla fall, Lauren vill nu sätta ihop ett välgörenhetslopp för att samla ihop pengar till den organisation som jobbar med research till den här sjukdomen. Jag ska göra det! Det är bara 10 km och det kan man ju fixa. Så det blir en bra motivation till att gå ut och springa nu. Mer info kommer om det är nån där ute som känner sig manad att komma och delta. Eller genom att sponsra! Hej hej välgörenhet!

Bästa presenten!

Titta vad min underbara smarta kompis Lauren gav mig igår



En 3,5 kg kasse med hennes antekningar till tentorna som hon redan skrivit och som jag ska skriva till hösten.
Dom är värda mycket kan jag säga. Lauren fick högst betyg av alla i hela plugget. Fick nån award för det till och med. Vilken polare hey?!

Mer värme

Det är så underbart att vakna upp till att vädret än en dag är supervarmt och soligt! Underbara sommar!
Kan inte göra mycket annat än att ligga kvar i sängen, öppna föstrena och sätta på Bon Ivers nya skiva på hög volym.
Underbart!

Lazy sunday afternoon

Inte mycket gors just nu. Det är (kommer inte tro mig själv att jag säger det här) för varmt ute. Vi gick till parken en timme. Försökte sola och picknicka. Men utan nånstans att doppa sig blev det för mycket. Vi gick hem igen. Nu ligger vi helt utmattade i soffan med så många fönster öppna som möjligt och tittar på 'Breakfast at Tiffanys' och sippar på en kall G&T. Skönt.

Se upp i backen tre hål i nacken!

Pluggar körkortsteori! Jepp, snart är det jag som kör om dig in the left lane.



För övrigt så fick jag högsta betyg på mitt examensprojekt. Höhö! Kom några glädjetårar imorse då jag fick resultatet. Som jag kämpade med den där jävla researchen. Men det var det värt!

Mariage à Paris

Paris är en helt underbar stad och det är absolut inte sista gången jag kommer åka dit. Det var en lycka varje dag att få vakna upp och veta att jag hade en hel dag framför mig av att utforska denna spännande och mystiska stad Paris.
De två första dagarna spenderades med familj i utkanten av Paris. Fruktansvärt mysigt och bästa starten på Parisupplevelsen. Bröllopet var enkelt och väldigt low key. Brudparet var väldigt vackert och hennes klänning var bland det finaste jag sett.

I Frankrike kan man säga att dom har en sån religionsfrihet att alla bröllop måste ske först i stadshuset, vilket mest handlar om att skriva papper och kolla pass (rätt så oromantiskt) och sen får man välja om man vill ha en cermoni efteråt. Många väljer då att ha den formella-stadshus-bröllopet separat från kyrk-strand-trädgårds-vadmannuvill-cermonin.

Le Silence

Har tagit en paus. Som ni säkert märkt. Kännde att jag hade svårt att hitta en balans här på bloggen, en balans mellan privatliv och bloggliv. Vet inte riktigt om jag vill dela med mig längre till människor jag inte känner. Började blogga för nästan fyra år sen då jag ville skriva om alla nya intryck som följde med då jag flyttade från Sverige. Men nu när jag är stadgad här så har ju alla dessa intryck blivit så mycket mer privata.

Vill ändå fortsätta blogga, men jag kommer nog att försöka skriva men utan att bli privat. Eller så sätter jag lösen på bloggen och så får min familj och vänner fortsätta läsa. Jag vet inte än. Måste marinera tankarna ett tag.

Kolla kolla!

Fick en överrasking av min älskade idag när han kom hem från jobbet. Jag har velat ha den här så länge nu, men snålat. Göllet.

Schtek

Jag menar verkligen inte att förolämpa nån nu, men kan man bli mer schtek än så här? Jag menar jag känner ju inte ens de här killarna och dom är ju kanske dom finaste människorna man kan hitta på denna jord. Men kolla blicken på killen i bakgrunden. Det mina vänner är vad jag kallar seriöst posande.

Bildkälla

Tråk

Sitter och försöker skriva en uppsats som jag måste ha färdigt helst imorrn, men det får bli tills på måndag. Det får lösa sig i alla fall.
Hur som helst. När jag skriver/pluggar så måste jag ha tråkmusik. Alltså musik som inte associerar till nåt, heller inte nåt som får mig på glatt humör. Då vill jag bara stänga ner datan och gå ut och dansa.
Det behöver inte vara dålig musik, men rätt tråkig. Mellow.
Den skivan som för alltid kommer vara associerad till mina university år är 'LateNightTales: Air'. Den skivan är absolut perfekt! Men nu är jag så trött på den att jag inte kan lyssna på den nåt mer. Inte ens en sista gång till denna uppsats.

Har ni nåt bra tips? Jusst nu lyssnar jag på John Mayer av nån anledning. Har inte lyssnat på honom sen jag och Frida praoade på radio i sista året på gymnasiet. Kan inte säga att jag gillar det fullt ut, men det funkar. For now.

Yta

Å, jag är väldigt nära att göra samma misstag som jag gör typ en gång per år. Ofta vid den här tidpunkten på året.
Mitt hår behöver färgas. Utväxten är brutal, jag lämnade den så ett tag dels för att jag snålade och dels så är det ju så modärnt nu med utväxt. Men äh! Vad fult det är! Hur kunde jag intala mig att det skulle se ok ut på mig? Det ser bara smutsigt ut och som att jag inte riktigt kan bestämma mig för om jag ska vara blond eller råttfärgad.
Så nu sitter jag här och inser att jag måst färga det. Nu. Eller helst igår. Och jag inser också att ingen bra frisör kommer ha tider lediga innan helgen. Så. Det är nu det alltid händer. Det är nu jag börjar kolla på om jag skulle kunna blondera håret hemma, själv. Spara tid och pengar.
Det är även här det alltid går snett. Jag har väldigt gula pigment i mitt hår så om/när jag färgar det själv så har det en tendens att bli gult/orange = Väldigt fult. Och sen slutar det alltid med att jag akutbokar en tid hos nån frissa (billig/dålig som har tid över innan helg) och blir jag inte nöjd i alla fall.

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag vill ju färga håret innan lördag för då vill jag vara fin för då har jag blivit bjuden på fest. Jag vill vara snygg då! Innan lördag om jag ska få gå på festen så måste jag ha skrivit färdigt en uppsats först och där är det ju som vanligt. Noll inspiration.

Back!

Kom hem igår efter nästan en vecka av underbarigheter i Ilfracombe. Det var länge sen jag var så avslappnad som jag har varit den här helgen. Så. Skönt.
Men en sak hände.
I måndags så var det ett litet barn som på nåt sätt hamnade under en dubbeldäckarbuss precis runt hörnet från vårat hus. Allting stannade av och det var en sån overklig känsla i luften. Första fina dagen på länge, solen strålade och folk hade picknick på gräset, musik hördes från håll och kanter. Och så hände det. Det blev tyst och helt plötsligt så känndes nästan solen som ett hån mot det fruktansvärda som hade hänt. Bandbilar kom, ambulanshelikoptern kom och landade runt hörnet. Sen var det absolut tyst. Det var så overkligt.
Men på nåt sätt så verkar lille killen ha överlevt, tack och lov! Det konstigaste av allt är att dagen efter så hade dom satt upp ett sånt där hoppslott för alla kidsen, på samma plats som lillkillen hamnade under bussen på bara ett dygn tidigare.

Gick på't!

Jag köpte det här 'nya' kokosvattnet som ska vara så bra för dig. Fy fa-an vad det smakar skit.



Blä.

Holiday!

Vi är på väg! Jepp! Drog förbi en sväng och firade att uni är över för de flesta av oss (inte för mig, än). Sen kom R och Charlie och hämtade upp mig. Nu är vi på väg till Tiverton där vi ska hämta upp Lisa från tåget. Sen bär det av till Ilfracombe där vi bara ska slappa och njuta av livet.

El Londres

Åkte ner till London i ett par timmar igår. Skönt med lite miljöombyte. Hann träffa Nasse en sväng och sen Lisa en sväng. Jag hann också med att bli utskälld av en säkerhetsvakt inne på Mango.
Jag är ju som sagt på jakt efter nåt propert att ha på mig på bröllopet i Paris. Så såg jag en outfit inne på Mango som jag gillade så jag tänkte att kag skulle ta en bild så jag kan visa R's mamma. Jag vill att hon ska godkänna innan jag köper nåt, det är hennes systers son som gifter sig så det känns som att det spelar roll vad hon tycker.
Så där står jag inne på Mango med mobilen i handen och tar ett kort på en skyltdocka som värsta modebloggaren när den här väldigt stora vakten kommer skrikandes från andra sidan butiken. Alla stannar upp och stirrar på mig som att jag har snott nåt. "Excuse me" säger han, nej skriker han. "Do you work at Mango? You're not allowed to take any pictures inside the shop!!"
Så jag förklarar att jag bara gillade outfiten. Då säger han viskande att mellan oss två så är det ok om jag behåller bilden. Öh. Tack?
Detta efter att ha skrikit på mig inför en rätt fullpackad butik.
Här har ni den förbjudna bilden:

Run the World

R hävadade för ett tag sen att Rihanna är större än vad Beyoncé är. Pah! Sa jag till det då. Vilket skitsnack sa jag, Rihanna har en lång lång väg innan hon blir lika stor som Beyoncé. Här har ni beviset:

Vilken kvinna alltså!

Low low

Sitter och letar efter jobb där jag bor. Det verkar som att dom i resten av England har hyffsade löner medans dom i området där jag bor så är många löner på gränsen till underbetalt. Vafan.
Det blir till att skaffa körkort och bil och sen pendla två-tre timmar varje dag istället. Om jag ens lyckas få nåt jobb. Verkar dystert, men i landet (utanför London) är det svårt som attan att skaffa anställning. I London däremot kan det gå på en kvart. Fort som satan kan det gå, hinner knappt blinka och så står man där med ett jobb.
Nja... kanske inte riktigt så fort men. Det får bli min sista utväg, börjar söka jobb där om ca tre veckor, när jag är hemma från Paris igen.

Omotiverad Bild. Kännde mest för
att fylla ut med nåt. Hej!

Hjälp!

Okej, så om ett par veckor ska jag på bröllop i Paris och jag har ingen aning om vad jag ska ha på mig. Pressen är total eftersom det är R's kusiner och moster som bor där och det är kusinen som gifter sig.Familjen är lite av... hur ska jag säga det? Snoffsigare slaget. Dom gillar fin champanj (naturligtvis), när dom kommer över så tar dom med sig tårtor och bakelser "från Paris absolut bästa bageri", och när dom fixade osten (självklart, dom är ju fransmän) till julbordet i vintras så var det en lagrad brie med tryffel i. Självklart så var det ju också från det bästa oststället i Paris. Inget annat skulle duga.

Så när dom säger att bröllopet kommer vara "avslappnat och enkelt" så känns det inte riktigt som att jag tror på det. Har fått beskrivningen av dem att en söt sommarklänning duger fint. Sen går hon (mostern) vidare och säger att hennes dotter ska ha en klänning antingen från Maje eller Les Petits (eller nåt sånt). Okej tänker jag och kollar upp märkena. En enkel klänning från Maje går väl på ca £180-£250.
Alltså, jag är ingen Sofi Farhman eller nån annan modebloggare som lätt slänger ett par hundra pund på en klänning bara så där... Från och med fredag är jag fan arbetslös, utan planerad inkomst. Har inte shoppat kläder på väldans länge. Den enda ok klänning som jag har, har jag redan använt på de andra två bröllopen senaste året.

Så hjälp mig nu. Vart ska jag hitta en stilren, snygg, sommarklänning för rimligt pris?

Le Beslut

Tog ett beslut idag om att frammåtlägga (?) tre av mina tentor tills hösten. Universitetet är helt okej med det här och det kommer inte påverka slutbetyget heller så egentligen gör det inget. Men ändå! Ändå så känner jag mig som ett misslyckande. Även fast det är det rätta beslutet, för jag kommer må bättre av det och förmodligen mina betyg också.
Men den här stressen om att prestera, att vara sitt bästa jag, den finns där och enligt den hade jag varit bättre om jag gjort färdigt allt nu. Med toppbetyg. Men sen så är väl rädslan av att misslyckas där också. Men också, och framförallt, rädslan över att lyckas. Jag tror att den rädslan kan vara mycket vanligare hos alla människor än vad man tror. För om man lyckas, om man uppnår sina drömmar, hur hanterar man det? Kan man det om man lyckas uppnå ens högsta dröm? För att göra det så måste man nog tycka att man är väldigt värd det och självförtroendet måste nog ligga väldigt nära topp. Självklart kan man lyckas även fast man inte har självförtoendet på topp. Men det blir nog himla mycket lättare att lyckas om man tycker att man är värd det.

Äh, vet inte riktigt vad jag ville säga med det här men, det var en tanke som snurrade i min skalle.

Biggest looser

Kollar på Biggest Looser för första gången på år. Det är ju jävligt bra motivation att gå ut och springa eller gå till gymmet. Jag gillar det! Ska nog köra ett biggest looser med mig själv. Det blir bra. Så gör vi.

...

Jaha, så jorden går under imorgon? Det hade jag totalt missat.

I alla fall. Jag skrev tentan och oooh! så bra det kändes när det var över! Lyckan var total och jag kan ärligt säga att de är dom stunderna som gör att man pallar fortsätta plugga fast det suger och jag nu bara vill vara färdig. Nu är det en till tenta på onsdag och sen är det sommarlovsdags! Om en vecka åker jag, Lisa, R och Charlie ner till Ilfracombe för några dagar och planeringen är i full gång. Det går inte en dag utan att jag och R har långa samtal om Ilfracombe. Det är drömmen och den är så nära. Vi behöver det här. Jag behöver det här.
Socialt umgänge har blivit totalt ignorerat senaste månaderna. Det märktes extra mycket när vi gick ut några från kursen efter tentat för att fira. Alla i samma sits, depriverade av socialt umgänge och under en kväll sög vi alla i oss dom där precious timmarna av skratt, vin, musik, lite sång, lite dans. Å, det var underbart! Nu känner jag att jag har energi nog att köra fullt ut den här sista veckan.

Spy

Jag kommer spy snart för jag är så jävlar nervös! Eller skita på mig. Vilket som, kroppen kan inte hålla inne med nåt just nu. Om några timmar ska jag sätta mig och skriva tenta och just nu känns det som att jag kan ingenting. Alls. Överhuvudtaget. Jag är så nervös att jag tror jag darrar till ibland.
Fram tills dess så sitter jag här och försker paiklära mig allt. Å det är så jobbigt! Jag vill bara att det ska vara över. NU!!!!!!

Det är så fruktansvärt mycket information som ska hinna tryckas ut på de ynka två timmarna. Första året var alla tentor tre timmar långa. Gud vad jag hade gett mycket för att få en extra timme där inne. Eller helst av allt, att jag kunde stoppa tiden. Aldrig går tiden så snabbt som när man vill att den ska stå still. Glöm det där med att tiden går fort när man har roligt. Skitsnack. Tiden går fort när man har panik.

POP

Nu när allt tid går åt till att plugga eller att stressa över plugget så är det de små sakerna i vardagen som gör mig lycklig. Kolla bara vilket underbart nagellack jag hittade idag!



Ja, jag vet att det är kaske skittöntigt att bli glad över en färg på nagellacket. Men då förstår ni också kanske hur fruktansvärt tråkiga mina tagar är just nu.

21 seconds to go

Så. Imorrn är första tentan. Stressss. Har lite ont i magen och vill bara att det här ska vara över nu. Om en vecka + en dag så är det det! Ja, typ... har en uppsatts som jag har att skriva färdigt men det är inte lika stressigt att göra och jag kommer förmodligen sitta med havet som utsikt och skriva färdigt den när jag är i Ilfracombe.

Imorse vaknade jag vid halvfem tiden av att min granne bråkade med sin tjej. Han hade blvit utslängd och stog och bankade/knackade på dörren och sa/skrek "please let me in then!!!". Jag blev irriterad och somnade om. En timme senare vaknar jag igen av att han den här gången står och ropar "but I love you! I love you! But I love you!" om och om igen. Nu var hans röst riktigt desperat och hjärtat mitt brast en aning. Stackarn. När jag tittade ut genom fönstret så sprang han omkring helt villrådig. Hoppas dom löser det, ingen ideé att må så där dåligt.

Le Romance

Igår gick jag och R på hederlig dejt för att fira hans födelsedag. Middag med vita dukar, levande ljus, fransk musik i bakrunden, en flaska rött, sorlet från de andra borden. Ah! Härligt var det!

Idag har det bara varit plugg som gäller. Har legat i sängen hela dan och pluggat här så jag känner mig extremt lat. Imorrn får det bli en redig joggingrunda.
Ja...Annars då? Bara jag och stressen. Bara tio dagar kvar nu.

Tok

Jag håller på att bli GALEN! Dansskolan har hållt på sen nio imorse vilket dom gör i vanliga fall också och det är helt ok. Men i vanliga fall slutar dom vid ett. Nu är klockan tjugo i sex och dom håller fortfarande på! Och det är samma jävla bit som spelas om och om igen. Till råga på allt så är det nån jävla Christina Aguilera låt också. Jag hatar henne och hennes röst. Senaste timmarna har jag legat här och försökt plugga men det har hela tiden slutat med att jag ligger här och tänker ut olika hämd grejer jag kan göra. Kanske hitta den värsta sortens skrikmetallica och sen spela den på repeat med högtalarna riktade mot golvet? Eller bara gå ner och skrika shut the fuck up!!! Medans jag kastar en ask ägg på dom?
Tortyr!!!!

Lördagsfun!

Idag fyller R år och jag har varit igång sen kl sju. Jep. Firat med tårta och sång på sängen som sig bör.
Nu är han iväg och hänger med sin bror och jag är fast på rummet för att plugga. Mindre än två veckor kvar nu och jag gråter nästan av glädje över att det är så nära nu.

Min fina utsikt just nu:


Tigare i morse:

Fel

Vet inte vad som har hänt men jag inser nu att jag har postat massa här på bloggen utan resultat. Synd. All denna kreativitet till ingen nytta.
Bilder la jag upp också... what a shame. Aja...

Imorrn fyller lilla hjärtat mitt år så i kväll ska jag baka en helylle svensk jorgubbstårta till han. Mammas recept. Gjorde det förra året och han har pratat om den nu i ett år så då måste jag ju självklart försöka bräcka mig själv och göra en ännu bättre.
Att jag ska baka kommer ju med perfekt timing. Jag är superstressad och att baka är som terapi för mig. Jag bakar alltid extra mycket när jag är som mest stressad eller när jag är nere. Själva processen och mätandet av ingredienser och förväntningarna det är det som lugnar mig med bakandet.

Förra året bodde vi 'lilla' lägenheten som vi kallar den. Där vi bodde medans vi höll på att renovera den här lägenheten. Ingen av oss brydde oss särkillt mycket om den lägenheten och därför var det ofta stökigt. Så jag ber om ursäkt i förväg för den delen av röran som ni nu kommer få se glimtar av. Visst är det typiskt att alltid be om ursäkt för röran?

Våra vänner kom upp från London. 

Va fan

Alltså, vad har jag gjort med min kropp? Gick och gjorde nåt hemskt idag. Provade bikinis. Ush vad jobbigt det var och igen, vad F-A-N har jag gjort med min kropp som får den att se ut som den gör? Ångesten över att jag har misskött min kropp sköljde över mig och så kom det en till ångestvåg när jag insåg att om två veckor så åker vi ner till sydkusten för att förhoppningsvis bada och sola om vädret tillåter. Men fuck no att jag utsätter omvärlden för mitt bleka daller!
Sen kom brainstormningen om vad jag kan göra på två veckor för att tighta till mig. Inte äta annat än grönsaker och kanske en fiskbit här och där? Träna varje dag och jättemycket. Typ dubbla spinningpass + två timmars styrkepass. På tom mage så kaloriintaget blir minus. Men hur ska jag orka plugga då? Och framförallt, hur ska jag orka träna med ett spenatblad i magen?
Så kom ångestvåg nummer tre då jag insåg att det finns inte mycket jag kan göra för att få till en sån rejäl upptightning av the bod som det behövs.

Grejen är den att jag tycker att min kropp ser helt ok ut sans kläder. För då ser den ja, bara naturlig ut liksom. It is what it is. Men så fort en bikini åker på ja då ser det inte lika... Fräsht ut längre. Det ser tillgjort och jobbigt ut.
Får väl bli nudiststränder i sommar då? Eller?

Oj då

Skulle visst plugga men så råkade visst den där tidningen bara ligga där och stirra på mig. 'läääs mig!' 'läääs mig!' skrek den till mig. Då var jag ju tvungen att avbryta mitt plugg-men-egentligen-så-stirrar-jag-bara-på-sidan-utan-att-förstå moment. Hoppsan! Så det kan gå.