Gick på't!

Jag köpte det här 'nya' kokosvattnet som ska vara så bra för dig. Fy fa-an vad det smakar skit.



Blä.

Holiday!

Vi är på väg! Jepp! Drog förbi en sväng och firade att uni är över för de flesta av oss (inte för mig, än). Sen kom R och Charlie och hämtade upp mig. Nu är vi på väg till Tiverton där vi ska hämta upp Lisa från tåget. Sen bär det av till Ilfracombe där vi bara ska slappa och njuta av livet.

El Londres

Åkte ner till London i ett par timmar igår. Skönt med lite miljöombyte. Hann träffa Nasse en sväng och sen Lisa en sväng. Jag hann också med att bli utskälld av en säkerhetsvakt inne på Mango.
Jag är ju som sagt på jakt efter nåt propert att ha på mig på bröllopet i Paris. Så såg jag en outfit inne på Mango som jag gillade så jag tänkte att kag skulle ta en bild så jag kan visa R's mamma. Jag vill att hon ska godkänna innan jag köper nåt, det är hennes systers son som gifter sig så det känns som att det spelar roll vad hon tycker.
Så där står jag inne på Mango med mobilen i handen och tar ett kort på en skyltdocka som värsta modebloggaren när den här väldigt stora vakten kommer skrikandes från andra sidan butiken. Alla stannar upp och stirrar på mig som att jag har snott nåt. "Excuse me" säger han, nej skriker han. "Do you work at Mango? You're not allowed to take any pictures inside the shop!!"
Så jag förklarar att jag bara gillade outfiten. Då säger han viskande att mellan oss två så är det ok om jag behåller bilden. Öh. Tack?
Detta efter att ha skrikit på mig inför en rätt fullpackad butik.
Här har ni den förbjudna bilden:

Run the World

R hävadade för ett tag sen att Rihanna är större än vad Beyoncé är. Pah! Sa jag till det då. Vilket skitsnack sa jag, Rihanna har en lång lång väg innan hon blir lika stor som Beyoncé. Här har ni beviset:

Vilken kvinna alltså!

Low low

Sitter och letar efter jobb där jag bor. Det verkar som att dom i resten av England har hyffsade löner medans dom i området där jag bor så är många löner på gränsen till underbetalt. Vafan.
Det blir till att skaffa körkort och bil och sen pendla två-tre timmar varje dag istället. Om jag ens lyckas få nåt jobb. Verkar dystert, men i landet (utanför London) är det svårt som attan att skaffa anställning. I London däremot kan det gå på en kvart. Fort som satan kan det gå, hinner knappt blinka och så står man där med ett jobb.
Nja... kanske inte riktigt så fort men. Det får bli min sista utväg, börjar söka jobb där om ca tre veckor, när jag är hemma från Paris igen.

Omotiverad Bild. Kännde mest för
att fylla ut med nåt. Hej!

Hjälp!

Okej, så om ett par veckor ska jag på bröllop i Paris och jag har ingen aning om vad jag ska ha på mig. Pressen är total eftersom det är R's kusiner och moster som bor där och det är kusinen som gifter sig.Familjen är lite av... hur ska jag säga det? Snoffsigare slaget. Dom gillar fin champanj (naturligtvis), när dom kommer över så tar dom med sig tårtor och bakelser "från Paris absolut bästa bageri", och när dom fixade osten (självklart, dom är ju fransmän) till julbordet i vintras så var det en lagrad brie med tryffel i. Självklart så var det ju också från det bästa oststället i Paris. Inget annat skulle duga.

Så när dom säger att bröllopet kommer vara "avslappnat och enkelt" så känns det inte riktigt som att jag tror på det. Har fått beskrivningen av dem att en söt sommarklänning duger fint. Sen går hon (mostern) vidare och säger att hennes dotter ska ha en klänning antingen från Maje eller Les Petits (eller nåt sånt). Okej tänker jag och kollar upp märkena. En enkel klänning från Maje går väl på ca £180-£250.
Alltså, jag är ingen Sofi Farhman eller nån annan modebloggare som lätt slänger ett par hundra pund på en klänning bara så där... Från och med fredag är jag fan arbetslös, utan planerad inkomst. Har inte shoppat kläder på väldans länge. Den enda ok klänning som jag har, har jag redan använt på de andra två bröllopen senaste året.

Så hjälp mig nu. Vart ska jag hitta en stilren, snygg, sommarklänning för rimligt pris?

Le Beslut

Tog ett beslut idag om att frammåtlägga (?) tre av mina tentor tills hösten. Universitetet är helt okej med det här och det kommer inte påverka slutbetyget heller så egentligen gör det inget. Men ändå! Ändå så känner jag mig som ett misslyckande. Även fast det är det rätta beslutet, för jag kommer må bättre av det och förmodligen mina betyg också.
Men den här stressen om att prestera, att vara sitt bästa jag, den finns där och enligt den hade jag varit bättre om jag gjort färdigt allt nu. Med toppbetyg. Men sen så är väl rädslan av att misslyckas där också. Men också, och framförallt, rädslan över att lyckas. Jag tror att den rädslan kan vara mycket vanligare hos alla människor än vad man tror. För om man lyckas, om man uppnår sina drömmar, hur hanterar man det? Kan man det om man lyckas uppnå ens högsta dröm? För att göra det så måste man nog tycka att man är väldigt värd det och självförtroendet måste nog ligga väldigt nära topp. Självklart kan man lyckas även fast man inte har självförtoendet på topp. Men det blir nog himla mycket lättare att lyckas om man tycker att man är värd det.

Äh, vet inte riktigt vad jag ville säga med det här men, det var en tanke som snurrade i min skalle.

Biggest looser

Kollar på Biggest Looser för första gången på år. Det är ju jävligt bra motivation att gå ut och springa eller gå till gymmet. Jag gillar det! Ska nog köra ett biggest looser med mig själv. Det blir bra. Så gör vi.

...

Jaha, så jorden går under imorgon? Det hade jag totalt missat.

I alla fall. Jag skrev tentan och oooh! så bra det kändes när det var över! Lyckan var total och jag kan ärligt säga att de är dom stunderna som gör att man pallar fortsätta plugga fast det suger och jag nu bara vill vara färdig. Nu är det en till tenta på onsdag och sen är det sommarlovsdags! Om en vecka åker jag, Lisa, R och Charlie ner till Ilfracombe för några dagar och planeringen är i full gång. Det går inte en dag utan att jag och R har långa samtal om Ilfracombe. Det är drömmen och den är så nära. Vi behöver det här. Jag behöver det här.
Socialt umgänge har blivit totalt ignorerat senaste månaderna. Det märktes extra mycket när vi gick ut några från kursen efter tentat för att fira. Alla i samma sits, depriverade av socialt umgänge och under en kväll sög vi alla i oss dom där precious timmarna av skratt, vin, musik, lite sång, lite dans. Å, det var underbart! Nu känner jag att jag har energi nog att köra fullt ut den här sista veckan.

Spy

Jag kommer spy snart för jag är så jävlar nervös! Eller skita på mig. Vilket som, kroppen kan inte hålla inne med nåt just nu. Om några timmar ska jag sätta mig och skriva tenta och just nu känns det som att jag kan ingenting. Alls. Överhuvudtaget. Jag är så nervös att jag tror jag darrar till ibland.
Fram tills dess så sitter jag här och försker paiklära mig allt. Å det är så jobbigt! Jag vill bara att det ska vara över. NU!!!!!!

Det är så fruktansvärt mycket information som ska hinna tryckas ut på de ynka två timmarna. Första året var alla tentor tre timmar långa. Gud vad jag hade gett mycket för att få en extra timme där inne. Eller helst av allt, att jag kunde stoppa tiden. Aldrig går tiden så snabbt som när man vill att den ska stå still. Glöm det där med att tiden går fort när man har roligt. Skitsnack. Tiden går fort när man har panik.

POP

Nu när allt tid går åt till att plugga eller att stressa över plugget så är det de små sakerna i vardagen som gör mig lycklig. Kolla bara vilket underbart nagellack jag hittade idag!



Ja, jag vet att det är kaske skittöntigt att bli glad över en färg på nagellacket. Men då förstår ni också kanske hur fruktansvärt tråkiga mina tagar är just nu.

21 seconds to go

Så. Imorrn är första tentan. Stressss. Har lite ont i magen och vill bara att det här ska vara över nu. Om en vecka + en dag så är det det! Ja, typ... har en uppsatts som jag har att skriva färdigt men det är inte lika stressigt att göra och jag kommer förmodligen sitta med havet som utsikt och skriva färdigt den när jag är i Ilfracombe.

Imorse vaknade jag vid halvfem tiden av att min granne bråkade med sin tjej. Han hade blvit utslängd och stog och bankade/knackade på dörren och sa/skrek "please let me in then!!!". Jag blev irriterad och somnade om. En timme senare vaknar jag igen av att han den här gången står och ropar "but I love you! I love you! But I love you!" om och om igen. Nu var hans röst riktigt desperat och hjärtat mitt brast en aning. Stackarn. När jag tittade ut genom fönstret så sprang han omkring helt villrådig. Hoppas dom löser det, ingen ideé att må så där dåligt.

Le Romance

Igår gick jag och R på hederlig dejt för att fira hans födelsedag. Middag med vita dukar, levande ljus, fransk musik i bakrunden, en flaska rött, sorlet från de andra borden. Ah! Härligt var det!

Idag har det bara varit plugg som gäller. Har legat i sängen hela dan och pluggat här så jag känner mig extremt lat. Imorrn får det bli en redig joggingrunda.
Ja...Annars då? Bara jag och stressen. Bara tio dagar kvar nu.

Tok

Jag håller på att bli GALEN! Dansskolan har hållt på sen nio imorse vilket dom gör i vanliga fall också och det är helt ok. Men i vanliga fall slutar dom vid ett. Nu är klockan tjugo i sex och dom håller fortfarande på! Och det är samma jävla bit som spelas om och om igen. Till råga på allt så är det nån jävla Christina Aguilera låt också. Jag hatar henne och hennes röst. Senaste timmarna har jag legat här och försökt plugga men det har hela tiden slutat med att jag ligger här och tänker ut olika hämd grejer jag kan göra. Kanske hitta den värsta sortens skrikmetallica och sen spela den på repeat med högtalarna riktade mot golvet? Eller bara gå ner och skrika shut the fuck up!!! Medans jag kastar en ask ägg på dom?
Tortyr!!!!

Lördagsfun!

Idag fyller R år och jag har varit igång sen kl sju. Jep. Firat med tårta och sång på sängen som sig bör.
Nu är han iväg och hänger med sin bror och jag är fast på rummet för att plugga. Mindre än två veckor kvar nu och jag gråter nästan av glädje över att det är så nära nu.

Min fina utsikt just nu:


Tigare i morse:

Fel

Vet inte vad som har hänt men jag inser nu att jag har postat massa här på bloggen utan resultat. Synd. All denna kreativitet till ingen nytta.
Bilder la jag upp också... what a shame. Aja...

Imorrn fyller lilla hjärtat mitt år så i kväll ska jag baka en helylle svensk jorgubbstårta till han. Mammas recept. Gjorde det förra året och han har pratat om den nu i ett år så då måste jag ju självklart försöka bräcka mig själv och göra en ännu bättre.
Att jag ska baka kommer ju med perfekt timing. Jag är superstressad och att baka är som terapi för mig. Jag bakar alltid extra mycket när jag är som mest stressad eller när jag är nere. Själva processen och mätandet av ingredienser och förväntningarna det är det som lugnar mig med bakandet.

Förra året bodde vi 'lilla' lägenheten som vi kallar den. Där vi bodde medans vi höll på att renovera den här lägenheten. Ingen av oss brydde oss särkillt mycket om den lägenheten och därför var det ofta stökigt. Så jag ber om ursäkt i förväg för den delen av röran som ni nu kommer få se glimtar av. Visst är det typiskt att alltid be om ursäkt för röran?

Våra vänner kom upp från London. 

Va fan

Alltså, vad har jag gjort med min kropp? Gick och gjorde nåt hemskt idag. Provade bikinis. Ush vad jobbigt det var och igen, vad F-A-N har jag gjort med min kropp som får den att se ut som den gör? Ångesten över att jag har misskött min kropp sköljde över mig och så kom det en till ångestvåg när jag insåg att om två veckor så åker vi ner till sydkusten för att förhoppningsvis bada och sola om vädret tillåter. Men fuck no att jag utsätter omvärlden för mitt bleka daller!
Sen kom brainstormningen om vad jag kan göra på två veckor för att tighta till mig. Inte äta annat än grönsaker och kanske en fiskbit här och där? Träna varje dag och jättemycket. Typ dubbla spinningpass + två timmars styrkepass. På tom mage så kaloriintaget blir minus. Men hur ska jag orka plugga då? Och framförallt, hur ska jag orka träna med ett spenatblad i magen?
Så kom ångestvåg nummer tre då jag insåg att det finns inte mycket jag kan göra för att få till en sån rejäl upptightning av the bod som det behövs.

Grejen är den att jag tycker att min kropp ser helt ok ut sans kläder. För då ser den ja, bara naturlig ut liksom. It is what it is. Men så fort en bikini åker på ja då ser det inte lika... Fräsht ut längre. Det ser tillgjort och jobbigt ut.
Får väl bli nudiststränder i sommar då? Eller?

Oj då

Skulle visst plugga men så råkade visst den där tidningen bara ligga där och stirra på mig. 'läääs mig!' 'läääs mig!' skrek den till mig. Då var jag ju tvungen att avbryta mitt plugg-men-egentligen-så-stirrar-jag-bara-på-sidan-utan-att-förstå moment. Hoppsan! Så det kan gå.

Mycket press

Just nu är det mycket som pågår i min lilla skalle. Beslut som tas och ska tas. Jag hatar att ta beslut. Pressen om att vara bäst hänger också där hela tiden, men samtidigt har jag också en känsla jag har haft sen i höstas när Sebbe lämnade denna värld. Vad fan är det för mening med att stressa över resultat? Vad är meningen med att göra karriär? Att ha en bra utbildning, på pappret, för utbildad kan man ju bli av eget bevåg också. Vad är meningen med att bry sig om annat än det som spelar roll; kärleken, lyckan, familj, vänner, livet?
Så motivationen till att plugga och vara driven är svår att hitta. Samtidigt har jag ju svårt att hitta motivationen för jag är så jävla rädd för att misslyckas, så det är nästan så att jag istället bara ger upp. För har jag inte försökt så kan man inte förlora. Ja, alltså jag går ju inte runt och medvetet tänker så men det är typ som att jag agerar så. Så det är en massa fightandes med mig själv just nu.
Ja... Mycket är det ju.

Väntar

Sitter här och väntar på att dom ska börja. Förbantet har spelat färdigt, dom var skit. Har haft eb helt underbar eftermiddag i Sheffield, tror att Noah and the Whale kommer avsluta det med en ännu underbarare spelning.





Lite målningar på vägen hit. Ba så där.

Jahooo!

Jej! Sitter i bilen pa vag till Sheffield dar öl, middag i solen och Noah and the Whale väntar! Score!

Gilla Gilla

Tänk så mycket man kan få gjort när man ska plugga egentligen. Titta på alla möjliga olika saker på youtube till exempel. Eller läsa bloggar man egentligen inte är intresserad av. Eller hinna städa köket superfint. Eller badrummet för den delen också...

Hittade denna video, jag gillar. Stellan Skarsgård är speciell. Jag har en soft spot för den mannen. Kolla ögonen bara, sånt djup. Sen Lykke Li... ja, behöver jag ens säga nåt?

Something to look forward to

Imorrn drar jag och R upp till Sheffield. Vi ska gå och se Noah an the Whale, och som jag har längtat! Har velat se dom länge och nu är det dags. Var nära att se dom i Berlin för nåt år sen, men då var det slutsålt så det blev inget. Men nu, nu var jag ute i god tid.

Det blir en välbehövlig paus från pluggandet. 

Thao & Mirah

Idag är det bara plugg som gäller. R håller koll på mig och choachar mig då det verkar som att jag har tappat all förmåga att kunna fokusera på nåt själv. Han jobbar hemmifrån och sitter i soffan mittemot mig och knapprar på sin dator. Då och då kikar han upp på mig för att se till att jag pluggar och då och då kör vi lite debriefings där jag förklarar vad jag har gjort och var mitt nästa move blir.
Jag måste ha det så här, annars sitter jag bara med ett tomt uttryck i fejjan och stirrar på skärmen. Thank you Lord att jag har nån som rycker upp mig!
I mina lurar lyssnar jag på denna låt rätt så ohälsosamt mycket.

Paniken

Stressen och paniken jag känner just nu över plugget är utom dess liknelse. Idag var jag nära att på riktigt bara skita i allt. Bara ge upp. Ringde till och med plugget och snackade om vad det fanns för möjligheter. Men tack och lov så var R hemma och tack vare han så fick jag tillbaka min fokus. 

What a mess. Det som hindrar mig i att försöka och det som får mig att bli så rädd att jag känner mig illamående är ju rädslan för att misslyckas. Jag klarar inte att facea att jag kanske misslyckas. För tänk om. Tänk om jag nu har pluggat och satsat i tre års tid och så skiter det sig i slutet ändå och så får jag bara en 3:a? 

Engelska systemet är så att en first är högsta betyg, en 2:1 är näst bäst, 2:2 är ok, och sen 3 då har man precis kvalat in så att man klarade kursen fast utan större bravur. Typ. När man letar efter jobb (i alla fall inom psykologi och liknande) så kräver dom att man ska ha 2:1 eller en first för att ens söka jobbet. Samma om man vill söka till en Masters/PHD utbildning. 

Så pressen är total att få nåt över 2:1 gränsen. Hittills ligger jag väl på en 2:1, men om jag fuckar ur totalt på mina tentor så kan det ju gå käpprätt åt helvete. 

Ah. Stress. 

Farligt Goda

När R kom hem igår från Amsterdam så hade han med sig dessa:

Så goda att jag skulle kunna sätta i mig hela skiten på momangen. Men nej. Det gör jag ju såklart inte, lite självkontroll har man ju. 

Vaknade tidigt i morse så jag drog till gymmet och körde ett spinningpass. Brukade hata spinning men nu alltså, herre vad skönt det är! Hon som leder klassen är ca 65-70 bast och har bättre stamina än vad jag nånsin haft. Hon är helt galen!

På agendan idag står det plugg, plugg, plugg och åter plugg. Fan vad trist alltså. Jag är så trött på det här nu. Men nu är det bara ca 3 veckor kvar! Sen är det över och samtidigt som det är världens lättnad av att se ljuset i tunneln så är det också så stressande att veta att jag bara har tre veckor kvar. Sen är man arbetslös. Ha! Vad ska man göra då liksom? Har inte ens börjat tänka på det. Har inte orkat. Få ta det då. Kanske finns det nån som bara sitter där och väntar på att få erbjuda mig topp-jobbet. Det som jag tjänar mega bucks på, gör nåt som är intelektuellt stimulerande, har bra arbetspolare, fria tider osv. Mycket semesterdagar ska det ju vara också! Just det. Glöm nu inte bort det kära framtida arbetsgivare.

Introvert

R har varit bortrest sedan i fredags och så länge pappa & co var här så var det ju lugnt, men sen i lördags kväll har jag varit helt ensam och ja... det är väl skönt på ett sätt att bara få vara själv med sina tankar. Men gud! Vad jag längtar tills han kommer om nån timma nu! Tror att om han hade varit borta en längre period så hade jag nog blivit lite galen av mig själv. Måste ha social stimulans.
Jag har levt som en riktig slusk/ungkarl nu när jag har varit ensam. Inte plockat undan efter mig, inte lagat riktig mat utan levt på yoghurt och mackor, gått på toa med öppen dörr, stannat i sängen hela dagen igår. Skönt. Men nu är det nog. För mycket av det där och jag riskerar psykvård.

Idag tänker jag också extra mycket på min
älskade Frida. Kolla så vacker hon är!
Om hon va här nu skulle jag krama och ge henne en  puss.

Lillebror

Vacker som få är han. Smart som få också. Min lillebror. Imorrn fyller han elva år och han snackar redan ruggit bra engelska. Ja, man blir ju stolt.